En vecka kvar bara. Tills jag tar planet upp till de vita viddernas land. Och förstås så mycket att göra. Inget kommer att hinnas bli klart. Det är lussevaka på bion natten till lördag, och förstås så har jag utnämnts till konferencier. I will be nervous. Fast inte många tror det... Och så ska det hinnas med att fixas glögg och pepparkakor.
Och inte nog med lussevaka, det ska jobbas lite vanliga pass också och så får jag gärna skriva en hel del på uppsatsen med. Jag får lugna ner mig uppe i Norrland tror jag.
Det har varit väldigt mycket spelande i helgen. Det har hunnits med TP, Settlers, Monopol och Arkham Horror. Så vi får se om det går att trycka in en spelsession till under denna sista vecka i Örebro för i år.
Sen jagar jag lägenhet också, med betoning på jagar. Det är ju ett gytter med poäng, ködagar, svarsdagar, visningar. Nej, egentligen borde jag lägga allt på is tills jag kommer ner hit till södern igen i början av januari.
Har det hunnit med att infinna sig någon julstämning då? Vi hade julmiddag/knytis hos Sarah och Daniel i fredags och det var riktigt stämningsfullt och så där lagom andaktsfullt som det är när det finns en massa mat och en massa personer som ska äta den. Lite så är det också hos oss på min mors sida av släkten när det är julafton, även om vi alla känner varandra utan och innan. Det är inte så ofta alla samlas för att äta ihop. Inte så ofta nu för tiden, ska jag väl säga. De ökända paltträffarna förr om åren har avstannat. Då när någon i släkten skulle laga palt så gick djungeltelegrafen snabbt: "Palt hos Berit på tisdag kl 17", kunde det exempelvis vara. Då var det bara att börja koka upp paltar så att det räckte för de tre omgångar fullbord det togs för att mätta alla kring det. Man fick ju nämligen sitta i omgångar eftersom inte alla fick plats kring köksbordet. Men det passade ganska bra eftersom folk ofta kom och gick i omgångar också.
Ja det var tider det. Men själv har jag aldrig ätit palt. Jag såg bara på spektaklet, även om jag minns det med mycket värme. Det var något väldigt gemytligt över det och jag kan fortfarande sakna det. Paltträffarna har ju fortsatt, om än i förminskad skala och sen så är ju jag inte så ofta uppe i Kiruna nå mer, så jag får ju inte uppleva dem i lika stor utsträckning heller.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Låter mysigt med paltträffar, var det där det välkända uttrycket "paltkoma" grundades månne?
Min farfar och hans syskon (4 st) i Östergötland hade "bönemöten" när de träffades och åt bruna bönor med fläsk. :) Det är en lysande idé värd att fortsätta med som tradition tycker jag - synd bara att det är så för jädra äckligt med bruna bönor.
DU ÄR FÖR ROLIG, HÅKAN!!!
Mathilda: Ja det är nog i samband med de norrländska paltträffarna, inte bara i Kiruna, som ordet paltkoma sprungit ur. De lite mer uppgraderade versionen av träffaran och koman har prefixet Taco. Fast även det har ju börja bli lite till åren. Vad är det som gäller nu?
Haha, bönemöten, riktgit bra.
Skicka en kommentar