Blåsig vinter

Haha, visst låter det som en dålig svensk skräckis. Titeln på inlägget alltså... Och när jag kommer att tänka på det, har det kommit några svenska skräckisar på senaste åren? Visst vi har ju den bioaktuella Låt den rätte komma in, but other then that... Jag kommer bara att tänka på Svart Lucia och Besökarna. Annars så är det ju lite dansk 90-talsfägring med Sista timmen och Nattvakten.

Nå väl... nu är jag i alla fall framme i Kiruna. Man skulle fotat nåt kort och sattit in på datorn... Men jag har inte med min min sladd mellan mobben och datorn... dock kanske jag får nalla mina föräldrars kamera, som ju egentligen är en gåva från mig så... Men tillsvidare så får ni nöja er med en bild från nätet istället...



Jo jag vet... den är som den är, bilden. För sörlänningar ser den säkert fin ut och mysig och trollsk, kanske till och med, men för någon härifrån (Kiruna), så blir den nog lite over the top. Men, den representerar ju ändå en del av Kiruna. Det är kyrka och det är vinter.

Nog om det nu... Jag har ju helt glömt bort, kanske för att jag inte riktigt har smält det ännu själv, men... Jag har skaffat mig en lägenhet i Örebro! De ringde här om dagen från ÖBO och sa att de två innan mig har tackat nej, så då fanns den till mitt förfogande om jag ville ha den, och det ville jag nog. Det är bra hyra, bra planlösning och tillräckligt med kvadratmeter. Läget är bra, inne i stan, mot söder. Ja, inflyttning är 1:a mars (eller 2:a då, tänker jag mig då 1:a är en söndag). Kom och hälsa på mig då! Men jag antar att det blir med om det senare i vår i bloggen.

Uppe i Kiruna pågår repetionerna inför nästa års nyårsrevy för fullt. Och detta är inget undantagsår, utan jag blir med, som vanligt. Så nu är det rep nästan alla av årets återstående dagar. kom till Folkets Hus under speldagarna 1-5 januari 2009 och kolla in den. I år är namnet Da Capo.

101 saker

Så mycket känns det som att det är att göra. Och klockan har hunnit bli sen redan. Fast jag känner mig så gott som klar. Jo, jag drar till Kiruna i tre veckor från imon, dvs idag tekniskt sett. Ska bara hinna sova lite innan och sen är det upp 05.30 och börja fixa och trixa innan det är dags för min ca 7 timmar långa resa upp till norr.

Det blir förhoppningsvis mer inlägg från 69 grader nord och lite roligt skvaller från bakom kulisserna till Kirunas Nyårsrevy -09. Håll utkik.

Worst Movie Ev-ah!

Det är nästan så illa. Jag har varit på bio idag. En vanlig, hederlig dubbelbio. Först så gick jag och Sarah och den tyska filmen Die Welle (eller om man tar det i mer amerikansk, actiontappning; Die Well). Ett intressant fenomen, men jag skulle vilja se föregångaren The Wave som tydligen ska vara lite mindre uppenbar.

Sen kom vi då till själva schabraket, det stora hästtäcket, My Best Friend's Girl. Den kanske inte klassar som den sämsta filmen någonsin, men i alla fall i år. Den var dels bara en dålig romcom med tråkigt manus och intriger, men det är ju så många andra romcoms nu för tiden. Men den här hade en kvinno- och mansyn som fick en att storkna. Alec Baldwin som spelade fadern var ju fullkomligt vidrig och så skojade man till det lite med att han var en professor inom feminism som satte på sina elever, bara för att trampa lite genusvetare på tårna. Taffligt, minst sagt. Så om det är en film ni INTE ska se i år så är det denna.

Vad som dock facinerade mig är vad straighta (amerikanska) människor måste hålla på bara för att ha sex. Det verkar onekligen jobbigt. Kanske inte själva sexet i sig, men om man vill bara ha sex, hur gör man? Får de överhuvudtaget säga att man bara vill ha sex? Eller jo, enligt den här filmen gör de ju det, men då är man ett jävla "asshole", för på film går det tydligen inte som man att föreslå sex för sexet skull med en kvinna som också bara vill ha just det.

Det känns som att problematiken inte ser likadan ut i Sverige. Här har faktiskt straighta människor sex med varandra för sexets skull, för att de är kul, skönt och för att de är kåta. Och det går att föreslå sex bara för att. Eller?

Bulgarien

Ja, jag vet att det är lite i tidigaste laget att börja prata om ESC (Eurovision Song Contest) och Mello (Melodifestivalen), men jag kan ju inte underlåta mig själv att inte dela med mig av en av Bulgariens bidrag (som tyvärr, måste jag säga, inte gick vidare) i deras nationella delfinaler. Men lyssna och njut och sörj lite för att vi inte får se (och höra) denna underbara trio i Moskva i maj.



En vecka kvar av örebrotid och så mycket att hinna med. Det ska inhandlas lite klappar också, men jag hoppas på att det går att hålla nere på köpen i år då en annan inte har det så fett ställt för tillfället. Kanske ändå är dags att införskaffa sig ett andra jobb, trots allt.

Ködagar och paltträffar

En vecka kvar bara. Tills jag tar planet upp till de vita viddernas land. Och förstås så mycket att göra. Inget kommer att hinnas bli klart. Det är lussevaka på bion natten till lördag, och förstås så har jag utnämnts till konferencier. I will be nervous. Fast inte många tror det... Och så ska det hinnas med att fixas glögg och pepparkakor.

Och inte nog med lussevaka, det ska jobbas lite vanliga pass också och så får jag gärna skriva en hel del på uppsatsen med. Jag får lugna ner mig uppe i Norrland tror jag.

Det har varit väldigt mycket spelande i helgen. Det har hunnits med TP, Settlers, Monopol och Arkham Horror. Så vi får se om det går att trycka in en spelsession till under denna sista vecka i Örebro för i år.

Sen jagar jag lägenhet också, med betoning på jagar. Det är ju ett gytter med poäng, ködagar, svarsdagar, visningar. Nej, egentligen borde jag lägga allt på is tills jag kommer ner hit till södern igen i början av januari.

Har det hunnit med att infinna sig någon julstämning då? Vi hade julmiddag/knytis hos Sarah och Daniel i fredags och det var riktigt stämningsfullt och så där lagom andaktsfullt som det är när det finns en massa mat och en massa personer som ska äta den. Lite så är det också hos oss på min mors sida av släkten när det är julafton, även om vi alla känner varandra utan och innan. Det är inte så ofta alla samlas för att äta ihop. Inte så ofta nu för tiden, ska jag väl säga. De ökända paltträffarna förr om åren har avstannat. Då när någon i släkten skulle laga palt så gick djungeltelegrafen snabbt: "Palt hos Berit på tisdag kl 17", kunde det exempelvis vara. Då var det bara att börja koka upp paltar så att det räckte för de tre omgångar fullbord det togs för att mätta alla kring det. Man fick ju nämligen sitta i omgångar eftersom inte alla fick plats kring köksbordet. Men det passade ganska bra eftersom folk ofta kom och gick i omgångar också.

Ja det var tider det. Men själv har jag aldrig ätit palt. Jag såg bara på spektaklet, även om jag minns det med mycket värme. Det var något väldigt gemytligt över det och jag kan fortfarande sakna det. Paltträffarna har ju fortsatt, om än i förminskad skala och sen så är ju jag inte så ofta uppe i Kiruna nå mer, så jag får ju inte uppleva dem i lika stor utsträckning heller.

Filmåret 2008

Få se nu...

Det börjar bli dags att summera filmåret 2008. Men jag är så dålig på att komma ihåg vilka filmer jag har hunnit med att se, även om det inte kommer bli allt för svårt denna gång, då något så ovanligt som Oscarsgalan faktiskt kan hjälpa mig att minnas alla filmer som varit bra i år. Hollywood har insett (i alla fall för nu) att det är kvalité som ska prisas och inte en massa dravel som Chicago eller A Beautifil Mind. Sedan finns det ju en del andra också, utanför galan, däribland några svenska.

Nå nä, i år har verkligen bra filmer haft svensk premiär. Har kommer så en liten lista på filmer som ni verkligen borde se, om ni inte hunnit göra det alla redan. Och ja, det är en totalt godtycklig lista helt subjektiv á la Håkan:

* No Country For Old Men

* Atonment (Försoning)

* I'm Not There

* There Will Be Blood

* Maria Larssons eviga ögonblick

* Låt den rätte komma in

* Into the Wild

Sedan har vi några bubblare precis utanför listan, men som är jäkligt bra de med:

* Der Baader Meinhof Komplex

* It's a Free World

* The Savages

* Le scaphandre et le papillon (Fjärilen i glaskupan)

* El Orfanato (Barnhemmet)

Trots att jag springer mycket på bio, det ska gudarna veta att jag gör, så hinner jag faktiskt inte se alla filmer som har premiär under året. Så här följer de där filmerna jag inte hann se, men gärna skulle vilja och som, om jag hunnit se dem, med säkerhet skulle hamnat på någon av listorna:

* Se, jie (Lust, Caution)

* Funny Games U.S.

* Paranoid Park

* Die Fälscher (Falskmyntarna)

* Crónica de una fuga (Buenos Aires 1977)

* Things We Lost In the Fire

* Vicky, Cristina, Barcelona

* De ofrivilliga

Så där ja. Då har vi tre listor med totalt 20 filmer. Det är inte illa för ett filmår, med tanke på vad för, pardon, skit som kommer på biograferna varje månad.

FYI: I Hurt Too

Aj!

Jag ramlade med cykeln i torsdags och lider fortfarande av sviterna efter fallet. Jag har dock bara mig själv att skylla när jag försöker åka upp på en trottoar sidledes. Och så blev det hål i mina jeans också.

Men nu är i alla fall min helg över, den tunga v. 1 helgen. Då är det jobb hela helgen lång och det är inte utan att man är lite mör så här på söndagkvällen... Dock har biopubliken hittat annat att göra på helgerna eftersom det har lugnat ner sig betydligt sedan Bond haft sina glansdagar.

Nu så ska jag väl köra igång på allvar med det här uppsatsarbetet jag har förutsatt mig. Men det är lättare sagt än gjort när jag hittat en site som har svenska TV-serier som specialitet. Jag har äntligen fått se om den så snygga avslutningen av svenska dokusåpan Rikets första säsong, ni vet (ni som såg och följde serien) när Amelie frågar Jonas, angående vilken kloss i Jenga han tycker att hon ska ta ut åt honom så att inte tornet rasar och han förlorar: "Och hur mycket är den värd? Ge mig ett erbjudande jag inte kan motstå." Så bra att man undrar om det inte är regisserat.

Jag har pyntat inför julen också. Eller får de två veckor jag hinner vara här innan jag, den 15:e december, drar upp till Kiruna i dryga tre veckor. Och hunnit med både en choklad och en vaniljglögg har jag, hemma hos Daniel och Maria som hade adventsfika.

Undrar om jag kommer att komma mig för att baka pepparkakor i år... eller om jag bara kommer att äta upp degen, som vanligt?